

Vintagekläder till barn alltså. En del tycker det är äckligt och blä. Jag tycker det är:
- Mindre eller ingen risk att plagget innehåller giftiga kemikalier från tillverkningen eftersom kläderna tvättats så många gånger redan eller kommer från en tid som var snällare mot miljön.
- Superbra kvalité. Slit och släng-mentaliteten gör att företagen inte ifrågasätts tillräckligt mycket för att de ska börja leverera bättre kvalité.
- Fasligt snyggt och troligen inte massproducerat. Ofta hemsytt och ett kärleksfullt handarbete.
- Motvals mot konsumtionssamhället. (Obs efterlever det inte bra själv. Så fasligt lätt att nätshoppa när en dräller hemma hela dagarna. Obs dräller inte hela dagarna, tar hand om vårt barn).
Vi har också fått ärva mycket, vilket är bra om man ser till min första och sista anledning. Men vi handlar också det där andra, massproducerade. Hur gör ni? Vad tycker ni om second hand kläder till barn?